Jag har ridit engelsk ridning (vanlig ridning alltså) i ca 8 år, de va först 2011 vinter som jag började rida western, de kändes rätt direkt o ja förstod inte alls varför ja inte börjat tidigare? Men de va mycket för att ja inte hade en häst som va western inriden, eller någonstans ja fick lära mig?    Jag började ju rida en häst åt en kompis 2011 och han är western häst. Det var en helt ny sak för mig, jag trodde de skulle vara samma sak som engelsk ridning, men de var de verkligen inte! Ändå så förstod han lite engelsk. Men inte mycket alls, så ja var helt nybörjare. Jag lånade en bok som beskrev allt som hade med western att göra, det var inte lätt att göra de sen, Men till slut så förstod ja Nemo mer o mer. Han litade inte alls på mig i början, men ja läste även en annan som (som ja även har kvar här hemma) Som beskrev hur man kunde göra en vild häst tam, så den litade på dig till 100% utan våld. Han heter Monty Roberts. Dom flesta som rider har nog hört talas om honom   Han är en engelsk häst tränare! Sjukt bra alltså. Här är  hans bok:  

Rekomenderar verkligen att folk som har hästar ska läsa denna. den hjälper en jätte mycket att förstå precis hur hästar tänker o de stämmer verkligen.

Jag började till slut 2012 våren på western ridskola i karlstad som ja fick reda på att de fanns, det var intressant, men jag visste redan väldigt mycket om de märkte ja när ja började rida, ja kunde redan de där? För de hade ja lärt mig själv igenom att läsa Rolf carlssons bok, han var den första western ridlärarn i sverige o den första som öppnade western ridskola här i sverige också. Och ja hade honom som ridlärare i Karlstad. Ja blev sjukt glad o sjukt imponerad. Men sen blev allt för mycket för mig, plugga matte, skaffade en valp, och hade Nemo. Ja hann inte med allt. Så jag var tvungen att sluta rida på ranchen.Men ja ångrar de inte för fem öre!

Jag tycker att alla ska prova på att rida, de rensar tankarna o får en till att må riktigt bra + det är suuuper roligt?  Och speciellt western, det är något ja ska fortsätta med, sure de är lite komplicerat för såna som ridit engelskt allt för länge, för de är delade tyglar vilket de inte är i engelskt, de mesta handlar om sitsen + vikten o man ska ha foten långt in i stigbygeln, de är nästan lite tvärt om. Men de är en helt annan känsla än de tråkiga engelska. hahah    Här kommer Rolf Carlssons bok: