Den som alltid vet bäst, lär sig aldrig något.

Alla inlägg den 20 december 2010

Av Mikaela - 20 december 2010 16:29

Blev inget inlägg i morse! Hann inte riktigt med det. Iaf, somnade halv två inatt pga Lusiför som hållde på och lekte med allt möjligt, visste inte att det fanns så mycket att leka med i mitt rum?! haha :) Men jag somnade till slut iaf. Jag och Mamma ficm tag på en hel del i stan idag faktiskt, som jag tycker då, vad hon tycker de vet jag inte hehe. Jättefins tomte dress till Cassi, tjej tomte dess alltså. Gör fin! Köpte den på Partaj, visste inte att hon hade utklädnings kläder för än Nathalie sa det imorse, hittade även fler saker där som blir julklappar till mej & Nathalie. Gör fina också!! Måste också säja det att jag börjar få jul känsla, är jätteglad över det! Mamma frågade mej det förut, och det är ju det här med att man börjar med godiset som man alltid gör vid jul och att man åker in till stan och julhandlar. Och ja jag har jul känsla! Verkligen. Kl 19.00 blir det Cassis jul show ska bli jätte kul att se! Tänkte att jag skulle spela in och lägga in här på bloggen sen och även ta lite kort. Så ni får se hennes fins klänning också, om jag kan få en bra bild på den.

Imorn ska jag äntligen sova! Gott ska det bli att få sova länge,länge! hehe. Kanske blir så att Sofia sover hos mej imorn, så vi kan hitta på nåt också.

Siri har ju varit hos veterinären idag, dom tog lite blod prover för att dom ska få reda på vad det är för nåt. Hon kliar sig väldigt mycket nämlingen, och enligt veterinären så ska inte hundar klia sej så mycket som Siri gör, stoppar på promenader och kliar sej, det ska dom inte göra. Först trodde dom ju att det var mat allergi eller allgergisk emot nåt annat som dofter av nåt eller nåt sånt. Men dom har mer gått över att det kan vara en annan sak, ( Som jag inte nämner här förän det är klart om hon har det eller inte) Men i somras så trodde dom ju det, men då fick hon behandlig och ja om det var det så ska det ju ha hjälpt då. Men det gjorde det inte isf. Eller ja jag har inte förstått allt med det. Iaf tillbaka till idag, Veterinären stack henne fel så det bara hade rönne blod över hela tassen. Men Siri sa inte ett ljud. Hon hade bara skakat. Min lilla Siri (Mösa= Siris smeknamn som jag kallar henne :P vet inte hur jag kom på det men) Hon hoppade lite på tre ben förut, men nu är hon iaf tillbaka som vanligt. Med tassarna alltså.

Nathalie och moster Titti (Titti är smeknamnet på ena våran moster som min storasyster Nathalie började kalla henne och sen fortsätta vi med det. Gagga är våran andra moster som vi också har ett smeknamn på) frågade även veterinären om detta med Lusiför och varför han ligger i julgranen?! Och rullar sig i kattlådan?? haha. Och hon svarade att en del är såna, men efter kastreringen så blir det bättre, dom blir lugnare. Men inte direkt inte. Och det är ju självklart oliak ifrån katt till katt hur mycket dom blir lugnare, alla är ju inte lika! Och sen så sa hon att hon själv hade också katter som hållde på med julgranen men hon hade köpt en krydda och hällt bredvid granen och på granen, en vanlig mat krydda alltså, kommer inte ihåg vad den heter. Men iaf så katterna nös och gick därifrån. Så Mamma köpte den kryddan och hällde på så det är bara och vänta och se! hehe. Sen även så ska vi köpa en sån här katt sak, ja som dom kan klättra i och riva på och sånt, ja ni vet vad jag menar. Det var Veterinärens råd. För en del katter gillar att vara HÖGT UPPE det gör nog Lusiför, ,men inte Busan, hon har jämnt varit lugn, nu har det varit lite mer race på henne, sen Lusiför kom. Men det är ju bara normalt liksom hon har varit ensam i 5 år innan han kom.


Lusiför hittade Mamma ute 2 Oktober. Här som vi bor. En utlänning släppte in honom i det hyreshuset som min Mormor bor i på gatan här. För han trodde vell att han bodde där. Men Mamma kom ifrån Mormor så ville han ut igen, så Mamma släppte ut honom. Men sen när Mamma ska gå så hade han skreke så himla hjärtskärande. Så det gjorde ont i Mamma. Så hon tog med honom och gick och frågade grannarna här, ifall dom visste vart han hörde hemma. Men ingen visste. Och han var en liten kattunge. Skran så benen syndes. Mamma sa det till granarna "När min mittentös kommer hem och får syn på den här så ja," ( Hon menade mej, och på hur jag skulle reagera på hur en liten kattunge kunde vara ensam ute när han var så himla liten?! Och ja det var det första jag tänkte på. Jag var med min låtsas Pappa till skroten och slängde våran gamla TV. Och även dagen innan där 1 Oktober så hade vi varit på begravning för Mammas faster.) Jag kom hem och Mamma Cassi och Cassis kompis stod där ute utanför porten och pratade. Jag reagerade ganska fort på det. Så jag gick ur och fick syn på honom. Jag tog honom direkt och la honom till mitt HJÄRTA som jag alltid gjorde emd Busan när hon var liten och rädd. Jag kände dirket att han blev lugn. Mamma berättade allt för mej, och jag sa att vi fick ta med honom upp till oss så han fick äta nåt och värma sej. Mamma sa att det kunde vi inte för Busan var där uppe. ( Busan är min katt, och hon är väldigt egen, fräser och morrar åt andra katter, och är även rädd för barn efter hon blev illa behandlad av dom när hon var liten när hon satt i kopper på våran förra gata, när jag fick tag på dom barnen så var det inte så ROLIGT längre!!!) Vi tog in Lufirö ör jag visste att Busan aldrig skulle göra honom illa, Jag känner min katt så himla mycket. Först så sätte jag mej bredvid Busan med Lusiför. Och ja Busan var lika nyfiken som Lusiför. Busan förstod nog att det var en bebis. Men sen när Lusiför kom för nära så började hon fräsa och morra men hon gjorde inge annat. Lusiför fick lite mat, eller ja lite nej nej, han åt nästan upp en halv burk för han var så hungrig. Och under hela tiden när jag satt och kollade på honom så var min enda tanke, - Hur kan någon göra så här? Och han hade ju varit ute länge eftersom han var så himla törstig och skran och jätte trött. Mamma ringde till Djurskyddet samma dag men dom hade inte öppet på helger, Jag gick till Mormors kompis och frågade henne om vad hon trodde det var för ras. Och han har blandning av norsk skogskatt i sej, inte hel men blandning. Mormor och Ulla tyckte att vi skulle behålla honom. Men Mamma ville ända prata med dom på djurksyddet. Tanken av en till katt skrämde mej, för jag visste hur Busan var och så. Sen sov han hela den Lördagen, hela den kvällen, bara sov och sov. Mamma och Sotarn trodde ju först att det var nåt fel på honom. Men senare på kvällen så började han leka lite så då kom dom fram till att det var nog inte det. Men Mamma tror ju de nu ändå haha :) iaf. Måndagen sen så ringde Mamma till djurskyddet. Hon som Mamma pratade med tyckte det var så himla hemskt så hon började nästan att gråta. Och det förstår man. För jag gjorde det jag också, ja jag GRÅT! För ag tyckter det är hemskt. Men iaf, dom hade inte plats för fler katter för dom var så himla många ketter som dom hade fått in för att dom inte hade nån ägare, herregud varför skaffar sej folk djur om dom inte tar hand om dom????!!!?? En sak jag aldrig kommer förstå. Och ingen anmälan om att en kattunge hade anmälds heller. Och vi hade sätt upp lapp på Ica men nummer och allt! Dom fårgade oss om vi ville behålla honom och Mamma sa ja. Och då sa dom om ingen har hört av sej efter 4 veckor så är han eran. Och nu är han vår. Vi ska kastrera honom och sånt snart ju i mellan dagarna. För man måste vara hemma med katten dagen efter och det vet vi säkert att vi är då.

Nu är han en av vår familj, och jag kan inte förstå hur nån kunde göra så här emot honom? Allt det sitter ju kvar i honom.. Men han är så himla go. Och hanvet att vi är hans familj nu. Busan och han funkar jättebra nu! Är jätte glad över det. Dom leker jätte mycket, ibland lite för mycket. Dom förstörde två ljusstakar för Mamma här om dagen och då blev inte Mamma go. Men Ddet funkar bra iaf och det är jag glad över!! Här kommer en bild på Busan och Lusiför, detta kort är inte i början av att Lusiför kom till oss, detta kort är ungefär 1½ månad efter. När vi hittade honom så var han mycket mycket mycket mindre!!


                                      Detta är en bild på Busan,!   Lusiför, detta är inte en bild på honom när han är liten.   Lusiför igen, detta är heller ingen bild som är ifrån när vi hittade honom. Tvättkorgen och tvättmaskinen är bra sov platser för honom. haha ;)   Detta är en bild på honom när han precis kommit till oss, Det är två-tre dagar efter vi hittade honom.   Busan och Lusiför, Detta är en ny bild.


Visst är dom fina?? Mina två älsklingar<3  


Tidigare månad - Senare månad

Presentation


Hello sweetie, jag heter Mikaela och går mitt första år på en Vård och Omsorg linje här i Säffle. Så i min blogg kan du följa mig och min utveckling inom vård och omsorg även läsa om min vardag, nöjen, vänner, och pojkenvännen så klart! Hoppas att du gi

Fråga mig

19 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18 19
20 21 22 23
24
25 26
27 28 29 30 31
<<<
December 2010 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Översätt

MY LIFE

HISSAR/DISSAR

MUSIC

TIPS


Ovido - Quiz & Flashcards