Det fanns en kille, (han finns fortfarande hihi) han såg mej som ingen annan förut har sett mej. Han "skrev" med mej som ingen förut har gjort. Jag förändrades och då räckte inte jag till. Jag var inte den personen som jag tyckte om mer eller mindre. Men de är jag. Och oftast varje dag så tänker jag på honom, vad de va som igentligen gick fel? Det är över fyra år sen snart. Men jag tänker ändå på allt! Och de finns ingen som HAN. Absolut ingen!

 

du vet vem

10 februari 2011 18:50

jag finns så länge du har tid för mig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar